GENETIK

Undulaterna har två färgämnen, psittacin och melanin. Psittacin är det gula färgämnet och melanin det svarta. Det är de enda färgpigmenten som undulater har och beroende på fjäderstrukturen upplever vi olika "färger" när ljuset faller på fjädrarna.

Den vilda undulaten har ljusgrön kroppsfärg, gult huvud, svart mönster på vingarna och mörkblå stjärtfjäder. Genom aveln har det sedan kommit fram många olika mutationer, och fler lär säkert komma i framtiden.

Undulater delas först och främst upp i två färger. Den gröna och den blå.

Det finns tre gröna färger; Ljusgrön, mörkgrön och olivgrön.

O mörkfaktor = Ljusgrön

1 mörkfaktor = Mörkgrön

2 mörkfaktorer =Olivgrön

Det finns på samma sätt tre olika blå färger; himmelsblå, kobolt och mauve.

0 mörkfaktor = Himmelsblå

1 mörkfaktor = Kobolt

2 mörkfaktorer = Mauve

Beroende på hur många mörkfaktorer föräldrarna har kan färgerna i en kull variera. Säg att vi häckar en himmelsblå med en kobolt. Då får ungarna antingen ingen eller en mörkfaktor. Ungarna blir alltså antingen himmelsblå eller koboltblå. Om föräldrarna är kobolt båda två kan ungarna bli antingen himmelsblå, kobolt eller mauve. Varje förälder kan då ge ingen eller en mörkfaktor.

0+0=0 (himmelsblå)

1+0=1 (kobolt)

1+1=2 (mauve)

En albino i blå serie har inga färgpigment och blir helt vit i fjäderdräkten. En albino i grön serie kallas Lutino och blir helt gul. Det är melaninet som saknas hos ino-fåglarna.

Hur anlagen ärvs beror på var generna har sin plats i DNA:t. Alla gener finns i par, där den ena genen kommer från mamman och den andra från pappan. De flesta av anlagen är inte könsbundna. De kallas autosomala anlag. Könsbundna anlag är ganska enkla att förstå om man bara har koll på att en hona har en X- och en Y-kromosom (XY) och att en hane har två X-kromosomer. (XX). (Hos oss människor är det tvärtom.)

Det är i X-kromosomen det händer! X-kromosomen kan innehålla en del recessiva anlag såsom isabell, albino och opalin. Vi tar isabell som exempel. Om en isabell hane paras med en normal hona (inte isabell) så kommer ungarna att bli isabell honor och split isabell hanar. En hona som ärver ett könsbundet anlag uppvisar alltid genen visuellt. En hane kan bära anlaget dolt. För att hanar ska uppvisa anlaget krävs det att genen finns i båda hanens X-kromosomer. Med hjälp av denna kunskap kan vi lära oss att könsbestämma ungar utan att titta på färgen på vaxhuden. Om man har parat två normaltecknade fåglar och får en albino i holken kan man med 100% säkerhet avgöra att ungen är en hona. Allt annat vore genetiskt omöjligt.

Mer om dessa gener under Recessiva anlag längre ner.

Dominanta anlag

Grön & blå serie

Den gröna färgen är dominant över den blå. Det innebär att en blå fågel aldrig kan bära grönt dolt i generna. Men tvärtom kan en grön fågel bära blått i sina gener. Det kallas då att fågeln är split blå. En grön split blå (grön /blå) kan få blå ungar med en annan fågel som antingen är blå eller split blå. Men två blå fåglar kan aldrig få en grön unge.

Grön * Blå = 100 % grön

Grön/blå * Blå = 50 % grön och 50% blå

Blå * Blå = 100 % blå

För att veta exakt hur en fågel ska se ut i olika färger hänvisar jag till WBO's beskrivningar.

Dominantbrokig och spangle

Ett dominant anlag är alltså ett anlag som aldrig kan finnas dolt i fågelns gener. Antingen så har fågeln anlaget och då syns det, eller så har den inte fått anlaget. Det finns flera olika dominanta anlag och de kan finnas i enkel eller dubbel uppsättning hos fågeln. Ett dominant anlag är tex dominantbrokig eller australbrokig som är ett annat namn för samma varietet. Om både mamman och pappan är dominantbrokiga kan ungarna bli dubbelfaktor (DF) dominantbrokig. Enkelfaktor skrivs EF. EF och DF skiljer sig åt till utseendet. Ett väldigt tydligt exempel på hur utseendet skiljer sig åt beroende på om fågeln är EF eller DF är när det gäller spangle. En EF har de typiska tecknen på vingarna medan en DF är helt vit (blå serie) eller helt gul (grön serie)

Gråfaktor

Både gröna och blå fåglar kan ha en eller två gråfaktorer. Det är ett anlag, en förändring i fjäderstrukturen, och inte ett pigment. En grön fågel blir då grågrön och den blå fågeln blir helt enkelt grå. Grått kan bäras i enkel och dubbel upplaga. En DF grå kan bara få grå ungar.

Violfaktor

Violfaktor är precis som gråfaktorn en förändring i fjäderstrukturen. Den förekommer tillsammans med alla de gröna och blå färgerna men syns allra bäst på en kobolt undulat. Det är också den som kallas den äkta violen. När det gäller tex en himmelsblå viol så kan den nästan förväxlas med en vanlig kobolt. En ljusgrön viol kan starkt påminna om en mörkgrön. Viol kan också vara EF eller DF.

Recessiva anlag

Recessiva anlag måste alltid finnas i par för att bli synliga. En unge måste alltså få en gen från mamman och en från pappan.

recessiv * recessiv = 100% recessiv

recessiv * normal = 100% normal/recessiv

normal/recessiv * normal/recessiv = 25% recessiv, 50% normal/Recessiv, 25% normal

recessiv * normal/recessiv =50% recessiv, 50% normal/recessiv

Recessivbrokiga

Recessiva anlag är till exempel de recessivbrokiga , även kallade danskbrokiga. Skillnader mot dominantbrokiga är att de allra flesta recessivbrokiga saknar irisring. De behåller det helsvarta ögat som ungar föds med. Den recessivbrokiga teckningen varierar väldigt mycket mellan individerna. det är helt slumpen som avgör hur vingteckningen ser ut. Ofta får honor mer teckning på vingarna än hanar. Hanar får inte blå vaxhud utan de behåller den rosalila färgen hela livet. Fötterna på en recessivbrokig är alltid rosa.